I 175 år har vi främjat hantverket och varit en mötesplats för hantverkare i Uppsala.
Vi börjar från början…
År 1847 bildades Upsala Fabriks- och Handtverksförening. Föreningens nu över 150-åriga historia är mycket innehållsrik och intressant samt speglar på olika sätt viktiga delar av såväl Sveriges som Uppsalas historiska utveckling.
Skråhantverkets organisation
Hantverket kan sägas vara en utveckling och specialisering av hemslöjden. Hantverk var fram till industrialiseringens tillverkningsteknik den enda produktionsformen. Huvuddelen av alla hantverkare höll till i städerna och utgjorde tillsammans med köpmännen kärnan i stadens borgerskap. Alla stadens hantverkare var sedan medeltiden organiserade i olika skrån. Skråna reglerade de interna förhållandena inom de olika yrkeskategorierna och strävade efter monopol på tillverkningen.
Rätt till yrkesmässigt hantverk tillkom endast yrkesmän som innehade mästarbrev och burskap. Karriären inleddes alltid med en lärlingstid utan lön, när man bodde hos mästaren och ingick tillsammans med gesällerna i hans hushåll. Efter hårda läroår kunde en lärling avlägga ett yrkesprov och utnämnas till gesäll. Efter ytterligare år fick gesällen rätt att avlägga mästarprov och därmed förvärva mästarbrevet. 1767 fanns det 146 hantverksmästare i staden som i sin tur hade ett stort antal gesäller och lärlingar anställda.
Det svenska skråväsendet upphör
Skråernas urgamla organisationsformer upplöstes efter hand under 1800-talet. Det blev allt vanligare att gesällerna gifte sig och bildade eget hushåll. Vissa hantverk försvann samtidigt som det inom industrin skapades nya hantverk.
När en kungörelse 1846 förkunnade att skråämbetena upphört, var detta slutet på en nästan hundra år lång strid mellan skråväsendets fiender och dess försvarare. Hantverkarna hade då ett halvt år på sig att bilda nya föreningar genom magistraten i städerna som skulle sammankalla näringsidkarna.
Staten fastställde att det var obligatoriskt för hantverkarna att tillhöra en förening, samt den föreningsavgift som var och en skulle betala till föreningen. Med upphävandet av skråna försvann även kravet på en bestämd lärlings- och gesälltid.
Kronprins Gustav Adolf på silverutställning hos Uppsala Fabriks- och hantverksförening, Nedre Slottsgatan, Uppsala 1944. Foto: Axel Sagerholm, Upplandsmuseet.
Upsala Fabriks- och Handtverksförening bildas
Vid mitten av 1800-talet hade Uppsala ca 8 000 invånare. Längs Svartbäcksgatan, Kungsängsgatan och Dragarbrunnsgatan fanns den största ansamlingen av hantverks- och handelsgårdar. Garverier och färgerier, som var i stort behov av vatten, hade samlats i kvarteren invid Fyrisån. 1847 valdes inför Magistraten i Rådhuset, Upsala Fabriks- och Handtverksförenings förste ordförande, skräddarmästaren Anders Nyblom, varefter föreningens fullmäktige omedelbart höll sitt första sammanträde.
Föreningens verksamhet och beslut om fullständig näringsfrihet
Föreningen höll sina möten i regel en gång per månad, i Rådhuset vid Stora Torget där man behandlade enklare ärenden, såsom antagning av gesäller, utfärdande av gesällbrev, ansökningar om mästerskap m.m. 1852 inrättade man studiecirklar för stadens konstförvanter, lärlingar och gesäller. På söndagarna, som för övrigt var den enda lediga dagen, gavs lektioner i räkning och välskrivning.
Kungl. Maj:ts förordning som antogs 1846 skapade ett utbrett missnöje i landet, så 1864 antogs slutligen en ny förordning som i princip gav vem som helst rätt att starta egna företag och anställa lärlingar och gesäller. Samtidigt avskaffades all tvångsmässig anslutning till hantverksföreningarna. Därmed var det gamla skråväsendet totalt nedbrutet.
Järnvägens tillkomst underlättade utvecklingen av landets industrialisering betydligt. Till Uppsala kom järnvägen 1866. Under 1850-talet startade föregångaren till Bayerska bryggeriet, och på 1860-talet inledde Henrik Gahn sin kemiskt-tekninska verksamhet. På 1870-talet startade Anders Nyman sin instrumentfabrik som under 1880-talet ställde om produktionen till cyklar. Ungefär samtidigt startade Upsala Lervarufabrik.
Upsala Fabriks- och Handtverksförening får egna lokaler
Med förordningen om näringsfrihet 1864 inleddes ett nytt kapitel i föreningens historia. Tidigare var fullmäktige de egentliga ledarna i hantverkeriernas utveckling i Uppsala. Nu skulle i stället en samfälld förening med vald styrelse, ta över verksamhetsansvaret och nya stadgar skulle upprättas.
att verka för näringarnas befrämjande inom staden
att bilda ett behövligt samband mellan stadens fabriks- och hantverksidkare till eget och arbetarnas ömsesidiga bästa
att för detta ändamål meddela de vid yrkena anställda lärlingar och arbetare, vilka det åstunda, bevis över sådan ådagalagt arbetsskicklighet,
att sökande kan till gesäll antagas att därvid tillika uppmuntra och belöna den som därav gjort sig förtjänt samt
att behandla och avgöra sådana frågor, vilka vara till föreningens prövning hänskjutna och är av beskaffenhet att inte kunna av andra än yrkeskunniga personer bedömas.
För att öka närvaron vid sammanträdena infördes år 1865 så kallade ”pliktpenning” för sen ankomst eller utebliven närvaro. Pliktpengarna finns fortfarande kvar och används för att finansiera delar av den årliga ”pliktsexan”.
Drömmen om egna lokaler blev verklighet 1879, då man inköpte fastigheten i hörnet av Drottninggatan/ Nedre Slottsgatan. Fastigheten innefattade då Hotell Oden med tre bostadshus, lusthus, flera uthus och stallbyggnader och köpesumman löd på 43.000 kr. Protokollen från den tiden berättar också om införskaffande av flera gamla och värdefulla skråkistor med handlingar.
1885 beslutades att en ny byggnad skulle uppföras utmed Drottninggatan. Stadsarkitekten Carl Axel Ekholm fick i uppdrag att rita huset som beräknades kosta 92.000 kr. 1888 stod hela huset färdigt. Byggnaden innehöll bostäder och föreningslokaler.
Sveriges Hantverksorganisation (SHO) bildades 1905, och Upsala Fabriks- och Handtverksförening anslöt sig till organisationen samma år.
Stadsträdgårdsmästare Pehr Boierth delar ut gesällbrev, Hantverksföreningen, Uppsala maj 1953. Foto: Uppsala Bild/Upplandsmuseet
Slottsbiografen öppnas
Arkitekten Holmgren fick uppdraget att uppföra ett större stenhus på tomten längs Nedre Slottsgatan till kostnaden 308.318 kr. Så 1914 kunde föreningens högtidssal invigas, men inte som högtidssal utan som biograf. Salen var emellertid byggd så att den snabbt kunde tömmas på biografstolar och därmed utnyttjas för andra arrangemang som t.ex. utställningar.
Hantverkets rekryteringsproblem och behovet av att synas. En tidig hyresgäst i huset var Viveka Lindfors som senare blev en av landets största skådespelare. Slottsbiografen kunde 1929 för första gången i Uppsala visa ljudfilm.
Några år senare byggdes salen om för allt högre ställda krav på biografer. 1921 ordnades en uppmärksammad utställning som varade i två veckor och besöktes av ca 12.000 personer.
Hantverksföreningen, utställningen, Uppsala 1947. Foto: Uppsala Bild/Upplandsmuseet
Inkluderingen av Kvinnor
1927 firade föreningen sitt 80-års jubileum, och hade vid denna tid 225 medlemmar. 1930 bildades föreningens damklubb, med uppgift att ordna med konservering av föreningens gamla fana. Fanan hade blivit tämligen sliten och en ny fana invigdes 1934. Damklubben upplöstes 1997.
Sveriges Hantverksorganisation ville 1934 att man ordnade en landsomfattande propagandavecka. Utställningar, föredrag och film stod på programmet och besöktes av 20.000 personer och blev en stor succé. Föreningen bytte året efter namn till Uppsala läns hantverksförbund.
Under 30-talet tillkom stiftelser genom donationer av pengar och 1936 bildades ett musikkapell på 14 personer, och en fotodokumentation av äldre hantverksbebyggelse och dess verkstäder i staden genomfördes.
1937 genomfördes renoveringar av fastigheterna för nästan 100.000 kr, med installation av hiss, utökande av klubbvåningen, ny särskild expeditionslokal, nytt damrum m.m. Två år senare bildades Upsala Fabriks- och Handtverksförenings ungdomsgille. Arbetsuppgifterna bestod främst i anordnande av kurser i t.ex. kalkylering, hembygdskunskap m.m.
Efter flera år av livliga diskussioner kunde föreningen 1943 besluta att även kvinnliga yrkesutövare skulle ha rätt att bli medlemmar i föreningen, och samma år överlämnades ett mästarbrev till en kvinnlig mästare. Först 1978 valdes den första kvinnan in i styrelsen.
Bli medlem!
Ansök om medlemskap för att bli del av vårt växande nätverk, få inbjudningar till event, utställlningar, erbjudanden på aktiviteter i Uppsalas Fabriks och Hantverks Förening.